Minska den psykiska ohälsan på arbetet med en god social arbetsmiljö

I dag är den psykiska ohälsan minst lika viktig som den fysiska på våra arbetsplatser. Ingen ska behöva bli sjuk på grund av till exempel en ohälsosam arbetsbelastning eller av kränkande särbehandling. Ett medel för att förtydliga vad psykisk ohälsa på arbetet är, och hur man kan minska den, är Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Där regleras till exempel kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling, och det görs även tydligt vad arbetsgivare och arbetstagare kan och ska göra i det här arbetet för en god social arbetsmiljö.

Vi ska titta på social arbetsmiljö egentligen innebär och hur vi tillsammans kan jobba för att minska den psykiska ohälsan på arbetsplatsen.

Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö?

Ofta när man har pratat om arbetsmiljö tidigare har det handlat om den fysiska arbetsmiljön, det vill säga om maskiner, arbetsställningar, skyddsutrustning, föreskrifter m.m. I dag är arbetsmiljön mer komplex. Vi arbetar mer med kunskap, information och relationer, och det påverkar också riskerna i arbetsmiljön.

Sammanfattat handlar organisatorisk arbetsmiljö om ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Den sociala arbetsmiljön handlar i sin tur om villkoren och förutsättningarna för arbetet, det sociala samspelet och samarbetet på arbetsplatsen, samt det sociala stödet från chefer och kollegor. Precis som det är krav på att jobba systematiskt med den fysiska arbetsmiljön för att kontinuerligt återigen hitta och åtgärda risker måste även den sociala arbetsmiljön ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga och förhindra psykisk ohälsa.

Vilka är riskerna i den sociala arbetsmiljön och hur kan man minska dem?

På grund av att den handlar mer om mjuka, mänskliga frågor är den sociala arbetsmiljön svårare att beskriva och reglera jämfört med den fysiska arbetsmiljön. Men i föreskrifterna om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön lyfter man fram tre viktiga områden:

• Hög arbetsbelastning. När kraven i arbetet är större än resurserna så skapas en ohälsosam stress som kan leda till psykisk ohälsa. Det här är en vanlig risk och orsak till sjukfrånvaro på dagens arbetsplatser. Här har arbetsgivaren ett ansvar för att hålla arbetsbelastningen på en hälsosam nivå, till exempel genom att minska arbetsmängden, öka resurserna och bemanningen, omprioritera och ge möjlighet till återhämtning. Inte minst är det viktigt att det finns en dialog mellan arbetsgivaren och de anställda för att upptäcka och förhindra att psykisk ohälsa uppstår på grund av en ohälsosam arbetsbelastning.
• Arbetstider. Oregelbundna och obekväma arbetstider kan också påverka den psykiska ohälsan, till exempel när det handlar om skiftarbete, nattarbete och ovanligt långa arbetspass, men även om en anställd upplever att den ständigt behöver vara uppkopplad och tillgänglig. För att förhindra att arbetstiderna inte påverkar hälsan negativt är det viktigt att tid för återhämtning prioriteras i schemaläggningen, att det finns tydliga riktlinjer för när man ska vara anträffbar och att de anställda själva kan påverka sina arbetstider.
• Kränkande särbehandling. Mobbing, hot, trakasserier och konflikter är en annan vanlig risk i den sociala arbetsmiljön och en vanlig orsak till att anställda blir sjuka på grund av psykisk ohälsa. Här måste arbetsgivaren vara mycket tydligt med att det inte är accepterat med kränkande särbehandling. Arbetsplatsen bör ha en policy och rutiner för vad som händer vid kränkande särbehandling, och när någon drabbas ska den utsatta snabbt kunna få hjälp och stöd. Inte bara av sina chefer, utan även att andra yttre och neutrala aktörer, till exempel företagshälsovården.

Vad har arbetsgivaren för ansvar i arbetet med den sociala arbetsmiljön?

Enligt föreskrifterna är det arbetsgivarens ansvar att:

• Arbetstagarna inte har en ohälsosam arbetsbelastning. Det ska finnas balans mellan resurserna och kraven i arbetet.
• Organisationen på arbetsplatsen ska vara tydlig
• De anställda ska känna till var och till vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd
• Vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel genom en policy.
• Arbetstiderna inte leder till ohälsa
• Chefer och arbetsledare ska ha goda kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Det ska finnas tydliga mål i det arbetsmiljöarbetet.

Hur når man målen med en god organisatorisk och social arbetsmiljö?

Precis som med allt annat arbetsmiljöarbete handlar det sociala arbetsmiljöarbetet, som ska minska den psykiska ohälsan, om att se var man står i dag och vad man kan göra för att förbättra arbetsmiljön. Att kartlägga den här typen av risker och problem är dock svårare jämfört med den fysiska arbetsmiljön. Var går gränsen mellan en normal arbetsbelastning och för mycket att göra? När uppstår en konflikt? Det kanske viktigaste verktyget när det kommer till att få en klar och rättvisande bild är att prata med de anställda. Det kan ske genom bland annat arbetsplatsenkäter och undersökningar, medarbetarsamtal, hälsokontroller hos företagshälsan där även den psykiska hälsan tas upp m.m. Att ständigt kolla av med personalen hur de mår och hur de ser på den sociala arbetsmiljön ger en bra bild av läget och fångar snabbt upp signaler på när något inte står rätt till och behöver ändras.

När det sedan gäller att minska riskerna och den psykiska ohälsan finns det en rad med åtgärder som kan förbättra den sociala arbetsmiljön. Här är några av dem:

• Ge cheferna utbildning och resurser att upptäcka och åtgärda psykisk ohälsa
• Förbättra kommunikationen och inflytandet på arbetsplatsen. Skapa kanaler där de anställda har möjlighet att tycka till och påverka samt be om hjälp och stöd.
• Skapa ett samtalsklimat där det är tillåtet och naturligt att ta upp hur man mår inombords. Gärna även utbilda personalen i frågor kring psykisk ohälsa så att de lättare kan se riskerna och tecken på att någon mår dåligt.
• Tillsammans skapa en miljö där man lyfter fram rättvisa och respekt, och att alla behandlas rätt och riktigt
• Ha klara rutiner för hur man bemöter arbetstoppar och hög belastning
• Ha en tydlig organisation där de anställda vet vad som förväntas av dem och vilket ansvar och vilka befogenheter de har. Även var de kan få stöd vid behov.
• Samarbeta med en hälsopartner som har expertisen att upptäcka och åtgärda risker i den sociala arbetsmiljön, delta i kartläggningar, erbjuda utbildning, rådgivning och stöd m.m.